Lämnar ett mysigt Flagstaff och beger oss norväst mot Las Vegas. Har inte så långt att åka idag, ska klaras på under 4 timmar. När vi närmar oss gränsen mellan Arizona och Nevada dyker Hooverdammen upp som en trevlig överraskning. Svänger in och får se ett fantastiskt byggnadsverk som dämmer Coloradofloden ca 20 mil nedströms Grand Canyon. Slår också värmerekord vid Hooverdammen med +48 gr, så det är bara att krypa in i bilens sköna ac igen och fortsätta mot Vegas.

Väl framme vid stora fina hotellet tar det ca 45 min för att köa till incheckningen, alltså det är ett jättehotell med mycket folk som ska in och ut varje dag. Kan lämna bilen nu ett par dagar så äntligen har jag fått en stor och stark frozen daiquiri, Alva fick en frozen yougurt. Käkar och kollar in hotellet på kvällen innan läggdags.

Började dagen med att besöka Walnut Canyon. Ett ställe där en indianstam levde på 1200-talet utmed klippväggarna och i hålor i berget. Man kunde även gå en stig ner i ravinen men vi orkade inte i värmen, men intressant var det.

Sen styrde vi kosan 1 tim norrut till Garnd Canyon. När vi skulle köra in i parken halades amerikanska flaggan på halv stång för de 19 brandmän som omkom i den svåra skogsbranden här i Arizona.

Grand Canyon är otroligt stort och fantastiskt. Går inte att beskriva med varken ord eller bilder, måste upplevas på plats.

Väl tillbaka på motellet blev det ett dopp i polen och sen iväg på mexikansk restaurang. Kvällen avslutades med en kall på motellparkeringen i den varma Arizonanatten.

I morgon drar vi till Las Vegas "to make our fortunes coming true"!

Lämnar Amarillo men innan vi passerar gränsen till New Mexico besöker vi The Midpoint Café. En turistgrej, men  i alla fall punkten där man kört halva sträckan på Route 66 mellan Chicago och Los Angeles.

Fortsätter sen genom hela New Mexico. Landskapet fram till Albuquerque är ökenliknande och väldigt platt och raksträckorna är oändliga känns det som. Stora delar av New Mexico är indianreservat och det dyker upp många indian-turist-ställen utmed vägen, vi skippar dem alla. Får även uppleva en sandstorm som tar fart precis när vi stannat för att tanka. Efter Albuquerque blir det mer kuperat och in i Arizona och staden Flagstaff har vi kommit upp på en höjd av 2.100 m. Tar in på hotell i Flagstaff som ligger ca 1,5 tim bilresa söder om Grand Canyon som vi planerar besöka i morgon. Har blivit något svalare nu, skönt!

I och med att vi kom in i New Mexico så skiljer det nu 9 tim till Sverige.

Idag körde vi 98 mil och det tog oss 11 tim. Tog upp Mustangen till 120 på en ökenraka i NM, kändes som att det fanns en del till att ge!

Skulle visa sig bli en härlig dag i Amarillo. Slöade på fm och sov ut ordentligt, har nu vänt totalt på dygnet gentemot Sverige. Efter lite sol och pool åkte vi ut till Cadillac Ranch som är 10st Cadillacs halvt nedgrävda i marken. Ett av de mest berömda/besökta landmärkena utmed Route 66.

Efter det kom vi av en slump förbi "Amarillo Shooting Complex". Det måste man ju testa och svängde in. Väl inne möttes vi av en stor man som ville bli kallad Q. När han hörde att vi kom från Sverige så bjöd han in oss som sina personliga gäster. Det visade sig att Q var motorcykelpolis här i Amarillo och vi skulle få skjuta med hans tjänstevapen, en 9mm Glock. Han tog oss avsides till deras egen övningsbana och vi fick prova allt, skjuta på tavlor, från höften, tömma ett helt magasin osv. Alva sköt också! Kul, men framför allt var Q en mycket sympatisk man och en trevlig bekantskap.

Kvällen avslutades på Steak House och en öppen tur downtown Amarillo.

Checkar ut och kör genom hela Oklahoma. Väljer motorvägen nu för det mesta. Efter Oklahoma City ändrar landskapet karaktär och övergår från mycket spannmålsproduktion till mer släta betesmarker och köttproduktion. Jordmånen blir också mer rödaktig. Folk börjar plötsligt klä sig i jeans, skjorta, boots och ibland också cowboyhatt. Tror jag behåller mina shorts och sandaler i värmen dock! Strax före Texasgränsen kör vi in på "riktiga" Route 66 som följer den stora motorvägen i stort. Så passerar vi efter många Oklahomamil gränsen till Texas som är platt, platt och platt. Passerar också 40-gradersgränsen och toppar på 105F/40,6C. Hör på TV att man varnar för att överhuvud taget vistas i solen och helst ska man vara inomhus. Route 66 för oss sen genom ett par genuina småstäder i Texas innan vi till slut landar i den besjungna staden Amarillo.

Idag fick Mustangen slita för brödfödan, 75 mil på 9 tim. Men han går som en dröm!

Texasskylten med obligatoriska skotthål

    Småstad i Texas

Route 66 för oss idag genom missouri, en snutt av Kansas och in i Oklahoma. Vi passerar oerhört fascinerande små städer och samhällen. Man skulle vilja stanna minst en dag på varje ställe, men då lär vi inte hinna med 67:an hem (Obs! Lenas skämt). Vi gör många stopp och fotar en del, skönt att slippa motorvägarna för nån dag. Alva är dock lite krasslig så vi kör inte så långt, ca 20 mil. Idag slog vi värmerekord med 103F/39C. Tar in på ett lite finare hotell denna natten i Miami, OK.

Får tvättat kläder, gymet, poolen och sen hämtmat till hotellet.

Cruisar sen nercabbat i Oklahomanatten och termometern visar 36 grader, en närmast surrealistisk upplevelse!

Lämnar utkanten av Indianapolis och kör genom ett ointressant och regnigt/åskigt Indiana och en snutt av Illinois. Kommer in i ny tidszon Central Time och är nu 7 tim efter er hemma i Sverige. När vi kommer till St Louis har vi kommit in i Missouri och där ändrar sig landskapet till att bli mycket vackert. I gröna böljande berg och dalar slingrar sig vägen och vi har också anslutit Route 66. Vi följer den till och från ända ner till Springfield i sydvästra delen av MO där vi stoppar för natten. Lade 74 mil bakom oss idag och det klarade vi på 11,5 tim.

Har stånkat långt i två dagar men känner att vi kommit ikapp mil/tidsmässigt. Kommer att ta det lite lugnare nu ett par dagar och njuta av Route 66 med många stopp.

Trafiken flyter oerhört fint. Amerikanarna verkar ta det lugnt, inga arga tutningar eller pekade fingrar. Och det är ju fina vägar med många filer för det mesta.

Värmen håller i sig, pendlade idag mellan 27-35 gr.

Lämnar Sundusky och kör söderut till Holmes County i centrala Ohio som är hemvist för Amish People. Plötsligt blev det en massa hästskit på vägarna och snart dök den första hästdragna vagnen upp. I vagnen satt en familj med konstiga kläder, hattar och mannen i familjen långt skägg. Landskapet blev mer kuperat och väldigt grönt och bördigt. Liknade faktiskt Sverige på vissa ställen. Det märks verkligen att Ohio är en stor jordbrukarstat. GPS:en guidade oss in på de mest små och krokiga vägarna. Ibland var vägen så smal att vi trodde att det måste vara fel, men jag tänkte att så länge vi inte har solen i ryggen så är vi i alla fall på väg åt rätt håll, västerut. Men vi kom rätt, GPS:en är klockren förutom ett missöde, se bild.

Lämnar sen Ohio och in i Indiana och tar in på första bästa motell i närheten av Indianapolis.

Idag tillryggalade vi 54 mil och det klarade vi på 9,5 tim. I morgon vidare sydväst mot St Louis där vi ansluter Route 66.